Japp.. Sportlov, vart med Dino hela veckan, möööösigt.
Hade möte idag med min mentor Rektorn, en special pedagog och mamma..
Gick väll som det alltid gör, förutom att idag sa jag faktiskt ifrån..
Och sa inte vad dom vill höra utan vad jag tyckte..
Och vad får man respons?? Jo, en jätte tjurig mentor och mamma.
Så nu vet jag om att jag ska aldrig säga emot, bara hålla med och säga vad dom vill höra..
Ja just de.. Denna gången på mötet så kom det faktiskt upp en ny grej..
" Om du inte jobbar ikapp dig tills den sista maj så får du gå om och inte gå upp i trean "
När dom säger jobba ikapp menar dom ALLT dom gjort i ettan och ALLT i tvåan..
Och det är inte lite saker, och det ska jag klara tills den sista maj..
Jo tjo tjena eller hur..
Jävla missfoster..
Och Jag sa även till Mamma idag att jag typ inte har några vänner utanför skolan.
Då blev hon jätte tjurig och började skrika på mig och sa att jag bara ljög..
Visst alltså, enligt henne och många andra så har jag jätte mycket vänner.
Alltså, det har jag väll. I skolan och på internet, det är aldrig några jag umgås med efter skolan..
Fast jag är så jävla tacksam över dom jag har, dom är världs bäst allihopa!
Vill passa på att tacka vissa personer som finns där för mig och stöttar mig som fan. utan er hade jag då aldrig klarat allt som händer runt om kring mig.
Dino, Sanna, Jonna, Anna, Jessica, Daniel och Kim.
Tack för att ni finns för mig, jag älskar er och är er evigt tacksamma!
Sen har jag tänkt på en annan sak också..
Folk frågar mig varför jag kan må dåligt, jag har ju tak över huvudet och en underbar familj.. Jag säger bara, Skenet Bedrar..Lär er de..
Jag har inte en underbar familj, jag har en underbar mamma och bror..
Jag har tak över huvudet, men det är fan på håret alltså..
Jag kan garantera er att jag har minst 20 anledningar till att må fittigt jävla dåligt..
Dessutom börjar jag tro att jag är skitzo??
En dag vill jag en sak, den andra vill jag nått helt annat.
Ena stunden är jag helt bestämd på vad jag vill och så, andra stunden har jag absolut ingen aning..
Hur ska jag kunna säga till någon vad jag vill med mitt liv när inte jag själv vet??
Och när ja säger att jag inte vet.. Då får jag en fet jävla utskällning och så säger dom att om jag inte vet vad jag vill bli eller vill med mitt liv kommer jag ALDRIG klara av skolan eller ett jobb..
Sjuka i huvudet, eller är det mig det är fel på??
Jag vet ingenting faktiskt.......... Jag bestämmer en sak, en kvart senare får jag ångest och panik och vill bara hem..
Så där ska det inte vara, det är fan inte normalt..
Socialt umgänge??
FUCK YOU!
Peace Out
