Asså.. Jag kommer förmodligen få en jävla massa skit för detta inlägg..
Men det skiter jag fullständigt i.. För nu är jag trött på detta!!
Folk som säger " åh, jag är så ensam" och " Jag har inga vänner! eller " Livet är skit, ingen tycker om mig" Asså ni behöver inte ens vara mina vänner.. För ALLA jag känner som säger så Har fullt med vänner som bryr sig och har alltid och roligt hela tiden.. " åhh, allt jag gör blir fel, ingen bryr sig ändå, jag hatar livet,"
Men va fan! GÖR NÅNTING ÅT DET DÅ! Kom inte till mig och gnäll.. För jag skiter faktiskt i vilket...
Ni har vänner, som bryr sig.
Allt ni gör blir inte skit, bara en liten del.
Hatar du livet? gör nått åt det då.
Livet - DITT liv blir vad du gör det till..
Funkar inte kärleken? WHAT EVER! gå vidare, det finns miljoner andra där ute!
Och det med kärleken är inte till alla.. Det är till dom som blir kär i allt och alla.. Det är ju för fan bara patetiskt.. Man blir kär i en person, den tycker inte om dig och blir kär i nästa.. och mår lika dålig över vartenda person.. Asså.. Det är ju för fan inte ens logiskt.
Att man mår sjukt dåligt över personen man ÄLSKAR och har levt med ett tag och va en stor kärlek.. det förstår jag varför man mår dåligt över.
Men asså, helt jävla seriöst nu.. Livet går vidare.. Sluta tro att ni inte är nånting och säg för fan inte att livet är skit. För tycker du att livet är skit, då är det du själv som har skapat det så.
Jag har vart med om allt som går att vara med om tror jag.
Men jag tycker inte livet är skit för det, kalla mig känslokall om du vill.
Jag skiter i vilket. LIFE IS GOOD! inse det..
Att bli misshandlad och allt sånt där, what ever - såren läker.
Att bli mobbad, visst fan det är riktigt jävla svårt, men man tar sig genom det.
Att bli våldtagen, det är också äckligt jävla jobbigt, men man kommer ur det också.
Man kan ha det sjukt jobbigt hemma.. Allting är emot en och det är bara bråk hela tiden.. Det är också äckligt jävla jobbigt.. men man ska aldrig gräva ner sig i det, det blir bara värre då. Om man lämnar det som händer hemma, hemma.. Då blir allt mycket lättare.. man ska aldrig fördjupa sig i sina problem.. och man ska tänka positivt så mycket man kan.. det är SVÅRT.. men det går!
Och nu när jag skrivit en massa om att ta sig vidare.. måste jag skriva om att inte ta sig vidare..
Jag tänker så mycket, jag är en bra skådis.. jag vet.
Men att se honom, det gör ont.
Att veta att jag en gång fick kalla han mig, gör ännu ondare.
Att se han vara glad och lycklig, är hemskt, när inte jag får vara det så som han.
Jag undrar om hans leende och skratt är äkta? eller falska, som mina?
Att få veta varje gång han skaffar en ny tjej eller ska träffa nån ny, det bryter sönder den lilla delen av hjärtat som slår för honom.
Att ligga och tänka på allt som varit med honom, bryter sönder mig.
Att höra " I don´t wanna miss a thing" förstör allting, jag brister ut i gråt.
Och just nu, helt random, lyssnar jag på " I just want you back for good" Det är ju inte heller jätte bra..
Jag vet att det är slut.. det har vart slut ganska länge nu.. sådär 10 månader nu.. oh herregud, tio månader. Har inte tänkt att det är så länge.. eller va fan.. det är ju mycket längre egentligen.. Det skulle vart två år den 22e denna månaden.. Vi gjorde slut nån gång runt ett års dagen.. men höll på med varandra fram till september.. så jag vet inte hur vi ska räkna det..
Vi hade våra problem, men om man ser bortom allt det så var det helt fantastiskt.
Men om det är menat så som han och jag alltid har sagt så kommer allting bli bra igen. Man får ju hoppas på det bästa, och som jag alltid sagt:
En del av mitt hjärta kommer alltid att slå för dig.
Men vet ni vad?
en jätte positiv grej!
Jag har min älskade Dannie nu!
Och jag hoppas verkligen inte att du tar åt dig för detta hun, men en första kärlek är en första kärlek eller hur?
Skita i det förflutna och se frammåt eller hur?
Nu är du min och jag tycker om dig maaassssorr!!
och jag saknar dig så där jätte dåligt bajsigt fittigt mycket!
och tkr du ska komma hit nu ^^
Puss och smek från den bästa ni vet! :D
BEMO :D
Vill bara säga.. det där med att såren läker om man blivit misshandlad eller våldtagen, det är bara skitsnack. ren jävla skitsnack.. Du har all rätt i världen och tycka som du gör, absolut, men har du blivit misshandlad eller våldtagen någon gång under din livsperiod ? Jag har det, båda delarna.. Och dom såren läker ALDRIG, man kan må dåligt ibland och sen mår man bra, men tanken bakom ''läkande sår'' menas ju att det försvinner helt och hållet. Ett sådant minne har man alltid kvar, även fast det bleknar som försvinner det aldrig helt. Det är så vi människor fungerar, dom som har självförtroende (konstigt nog) spelar ledsna över något dom t.ex inte får. Det är så vi människor fungerar. det är bara utsidan som syns och ingen kan läsa en människa. Inte ens när du lär känna en person som du inser hur den egentligen mår, det är bara den själv som kan göra något åt det, och går personen runt och mår fitta, synd, då är det ju han/hon själv som skapat smärtan lev livet som om alla dagar vore din sista! För livet må vara kort, men det är det längsta det har.
SvaraRadera